Syrran var ut i går och träffade på en gammal love till mig, han har alltid varit en riktigt arrogant fan...han hade till och med små lipa lite...antingen finns det hopp om karlar eller så är han nära döden...jag tror det är det senare....för han är ju inte purung och kunna valt att bli lite ödmjuk lite tidigare...men jag skulle gett vad som helst för att få bevittna det...varför följde jag inte med i stället för att
ligga hemma i soffan och lata mig. Tog det femtio år innan hann trilla ner från sin
väldigt höga pedistal....och skadade han sitt huvud i fallet och blev av med några av sina arroganta hjärnceller...så det kanske är så man ska göra putta ner dom från pedistalen riktigt hårt...ha ha det måste testas...Ps han hade till och med sagt att
han tycker om mig....ha ha det har jag aldrig hört från han....Fan, livet förvånar en
fortfarande...
stakars karl vilket puko
SvaraRaderaDet är väl bra att folk förändrar sig...fast jag kommer inte tro det förrän jag ser det själv...
SvaraRaderaFast nu ser ju inte du ut som någon som skulle plocka fram en näsduk när någon börjar snyfta direkt...det gör nog jag! Men igår var jag lite skakig i snyftnerverk själv så någon näsduk blev det inte utan jag flydde som en....ja, som du skulle ha gjort! :o)
SvaraRaderajag skulle inte fly jag skulle erbjuda han min näsduk så klart. :)
SvaraRaderahon var super snygg i går hon hade kunnat få snytat sej i mina kalsonger till och med
SvaraRaderaFast nu behövde ju inte jag snyta mig då men jag ska tänka på att erbjuda dina kalsonger nästa gång jag sitter där med en snyftande karl och saknar näsduk! :o)
SvaraRaderavilken tur jag hörde att det inte var jag
SvaraRaderaHahahahaha.... du måste ju ha blivit lite förvånad över ditt påstådda bölande!
SvaraRaderaVem är den här arroganta karl vi pratar om ?
SvaraRaderaTELL ME MORE TeLL ME MORE !!
Ha ha det kan du drömma om..
SvaraRaderabölar hellre än bli kallad arogant
SvaraRadera