Jag trodde att jag var en som gilla och skvallra lite...men jag besitter inte den egenskapen...förstog jag när jag råkade höra mamma och en gammal arbets kompis...hon hade tanten på högtalar telefon...och dessvärre förstog inte tanten i andra änden av luren det..dom gick igen hela mitt liv och mina döttrars liv....Fick höra massa saker jag inte skulle ha hört...men hon tyckte ialla fall att jag skulle gå till ta tillvara och skaffa mig en karl...då förstår jag att jag inte har hittat någon...jag visste inte att det var där dom..fanns....jag visste ju att det fanns begangnade saker där...men inte karlar....Nu vet jag ialla fall vad en skvaller ärring är...och jag är miltals ifrån..att vara en....Försökte faktist komma undan och slippa höra...men jag satt och åt..
och det skulle ha sett lite små löjligt ut om jag hade krypit under bordet....Och vem vet hade jag gjort det, kanske tanten i andra änden av luren...föreslagit att jag skulle leta karlar på muppverkstan...
HAHA varför tror du att jag är där så ofta det är bättre än liljan
SvaraRaderaSen kan du fråga din dotter om hon tycker du är en skvallerkäring :)))
Hadu